Trött kommunalråd fast i gamla hjulspår

I Sörmlands Nyheter kunde man 19/11 på Gnestasidorna läsa att Henric Sörblad är trött på politisk korrekthet. Det gällde frågan om kvinnor på ledande positioner i kommunala bolag. Han jämförde med att kräva rödhåriga och personer med olika skostorlekar i styrelserna. Med den inställningen är det inte förvånande att det endast finns en kvinna på en ordinarie post i de kommunala bolagen i Gnesta.

Jämställdhetsfrågan är alltså bara en fråga om politisk korrekthet för Henric Sörblad. Det är en farlig inställning. Att på detta sått nonchalera halva befolkningen och deras erfarenheter och kunskaper genom att påstå att att det är endast är för att vara politiskt korrekt de skulle beredas plats i offentliga bolag.

När Norge lagstiftade om minst 40 procent kvinnor i bolagsstyrelser var det många olyckskorpar som trodde att kompetensen skulle sjunka, att bolagen skulle flytta utomlands och så vidare. Men det blev tvärtom. Med kvinnor i norska bolagsstyrelser så höjdes utbildningsnivån dramatiskt – kvinnorna hade helt enkelt högre utbildning än de män som brukade få styrelsejobben, visade en undersökning från norska Center for Corporate Diversity.

Om vi tittar på studier som har gjorts i Sverige kan man exempelvis nämna magisteruppsatsen Lönsamhet ur ett genusperspektiv – Är jämställt mer lönsamt? på Företagsekonomiska Institutet på Göteborgs universitet, där författarna Karl Haldorson och Björn Karnefors konstaterar att i samtliga branscher som man studerat var företag som var jämställda mer lönsamma än de företag som inte var jämställda.

På företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet kunde 2007 Katarina Lönnqvist, Per-Åke Niska och Anna Mäkinen-Salmi i en studie notera att företag med kvinnor i styrelsen ökar sin lönsamhet snabbare och att företag tjänar ekonomiskt på att rekrytera fler kvinnor till styrelserna. De börsbolag som har flest kvinnliga styrelseledamöter är dessutom mer lönsamma än företag som helt saknar kvinnor i styrelserna. Man kom även fram till att företag med kvinnor i styrelsen ökar sin lönsamhet mer än företag med helmanliga styrelser. I studien var skillnaderna i lönsamhet så stor som 93 procent.

Så varför är Sörblad så ointresserad av jämställdhet? Han talar ju ofta om lönsamhet. Men han kanske inte vill ha lönsamhet till vilket pris som helst – som jämställdhet i kommunens bolag?

Trött säger Sörblad att han är. Och det märks. Det är inget piggt ledarskap med nya innovativa idéer som präglar Gnesta i dag. Det behövs nya tag. Att tänka nytt är att tänka stort, men då krävs det också energi – och en ledning som kan ta oss bortom inkörda spår och lyssnar på sin omvärld och den forskning som bedrivs.

Gnesta förtjänar en ledning som tar sina medborgare på allvar – även den halva av befolkningen som är kvinnor – och som med kraft tar tag i de problem som finns. Ett av dem är att öka den kvinnliga representationen i kommunens bolag.